UPPLYSNINGEN

Upplysningen var en kulturhistorisk epok i Europa under 1700-talet, framförallt i Frankrike och England. Under upplysningen var det viktigaste ”budskapet” att man skulle tänka självständigt och att kyrkan inte längre var källan till kunskap, det var människans förnuft som skulle lysa upp världen, det var även då ”de vanliga dödliga” lärde sig läsa. Vetenskapsmän, filosofer och författare var de som ledde och stod i spetsen för upplysningen. Upplysningsmännen var i regel politiskt radikala och förespråkade tryckfrihet, yttrandefrihet, religionsfrihet och ifrågasatte styrelseskicket.

Vetenskapen, litteraturen och även politiken var viktiga under upplysningen, eftersom det var från dem som man lärde sig att tänka själv. En av de mest framstående vetenskapsmännen under upplysningen var Isaac Newton (höger), som är känd bland annat för att ha upptäckt gravitationen. Han kom med nya förklaringar på fenomen som ingen annan innan hade förklarat, det gjorde att behovet av kyrkans förklaringar minskade. På så sätt tappade kyrkan makt.

Stormningen av Bastiljen, målad av Jean-Pierre Louis Laurent Houel

Franska Revolutionen

Upplysningen ledde tillslut fram till den franska revolutionen, det berodde på upplysningens värderingar om att folk skulle börja tänka mer självständigt och att det skulle vara mer jämställt. Den franska revolutionen inleddes med bildandet av den första nationalförsamlingen (juni 1789) och stormningen av Bastiljen (14 juli, 1789). Revolutionen hade förberetts under en lång tid före 1789 av upplysningen och dess filosofer med deras tankar om folkstyre och människans förnuft.
Enligt den franska kungen var han tillsatt av gud och nu när folket började tänka själva gick de mer och mer ifrån religionen och därför var kungens självklara ställning inte längre självkar.

Litteraturen

Litteraturen under Upplysningen dominerades av idéer av de olika författarna som handlade om att resa och upptäcka världen. Många menade att folket skulle bli mer självständigt och kunna ha fria idéer utan att påverkas av kyrkan eller adeln. Texter och noveller upptäcktes även vara ett effektivt sätt att förmedla sig till folket, eftersom läskunnigheten ökade, mest bland kvinnor, men även bland män. Tidigare så hade endast överklassen tillgång till att läsa poesi och filosofiska texter, men under upplysningen så kunde även fattiga läsa romaner som handlade om det nya mycket relevanta temat; framgång och upplysning genom resor och äventyr.

Voltaire, en av de mest kända upplysningsförfattarna